c/o Kammarrätten i Sundsvall

851 21 Sundsvall

Överklagande                                                                                    Mål nr 2659-10

Härmed överklagas Kammarättens i Sundsvall dom den 9 december 2011. Utöver de skäl

som åberopats i Kammarrätten, åberopas följande skäl i överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen.

Diarienummer 407-16365-08.

Skäl för överklagandet.

Länsstyrelsens utredning som visar att lappskattelanden avskaffades år 1886 är felaktig eftersom Lantmäteriet i Norrbotten vid två tillfällen, 1943 och 1951, gjort försök att avföra lappskattelanden från jordregistret. Handlingarna finns i Kammarkollegiet.(bil:1)

Utredningen som Åke Holmbäck gjorde år 1922, SOU: 1922:10, överensstämmer inte med dennes tidigare uppfattning år 1920.(bil:2).

Utesluten ur jordregistret jämL Lantmäteristyrelsens beslut den 12 Mars l951 BII m 93 år l951.

Lappskattelanden eller egentligen lappbyarna med byars lappskatteland finns alltså uppgivna i jordeboken ännu så nyligen som år 1951. Men år 1951 har man strukit över hela institutionen med lappskatten på basen av ett från lantmäteristyrelsen uppgivet beslut. - Beträffande annan jordegendom, bondebyar och hemman har tidigare uppgifter utan vidare överförts till det nya fastighetsregistret, oavsett att den traditionella jordskatten blev upphäven på grund av samma författning som den gamla lappskatten. På detta enkla sätt har man slutgiltigt blivit kvitt med lappskattefrågan och hela den urgamla jordegendomskategorin. Oavsett detta faktum skulle det vara av stort intresse och betydelse att hitta fram från arkiven det material på grund av vilket lappskattelanden, innan de helt försvann från jordregistret, kom att införas i jordeböckerna under kategorin ”krono under enskild egendom”. Rättshistorikern och specialisten i kameralrättsliga  frågor Gerhard Hafström har i sinom tid försökt att hitta fram en del av detta material framför allt från kammarrkollegiet men utan lycka .(Hafström 1977 s. 99)

Jordabalk (1970:994)

3 § Gräns som blivit lagligen bestämd har den sträckning som utmärkts på marken i laga ordning. Kan utmärkningen ej längre fastställas med säkerhet, har gränsen den sträckning som med ledning av förrättningskarta jämte handlingar, innehav och andra omständigheter kan antagas ha varit åsyftad. Om gränsens sträckning ej utmärkts på marken i laga ordning, har gränsen den sträckning som framgår av karta och handlingar. (bil:3).

4 § Har gräns ej blivit lagligen bestämd, gäller de rå och rör eller andra märken om av ålder ansetts utmärka gränsen. Om gränsen tillkommit genom expropriation eller liknande tvångsförvärv, har gränsen den sträckning som med ledning av fångeshandling, innehav och andra omständigheter kan antagas ha varit åsyftad.

Lag (1964:169) om straff för folkmord

1 § Den som begår en gärning, för vilken det enligt lag är föreskrivet fängelse i fyra år eller mer, mot en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös folkgrupp med avsikt att förgöra gruppen helt eller delvis, döms för folkmord till fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller på livstid. Lag (2009:397).

 2 § För försök, förberedelse eller stämpling till folkmord, så ock för underlåtenhet att avslöja sådant brott dömes till ansvar enligt vad i 23 kap. brottsbalken stadgas.

SLUTSATS

Äganderättsutredningen bör överlämnas och utredas av Lantmäteriet/Inskrivningsmyndigheten.

Vad som händer idag är att lappar (samer) delas upp i två grupper icke renskötande -och renskötande samer. Den icke renskötande lappen (samen) är på väg att utplånas eller förgöras Detta sker i det tysta för att undgå uppmärksamhet.

Henning Rankvist

Henning Rankvist 410414-8913 ingenjör

Zimmermansgatan 14

722 19 Västerås

 021-13 35 73   072 730 03 66

Därför inleder från och med i dag Sametinget en informationskampanj om den nya lagen. Sametinget kommer att besöka hela det samiska språkområdet som omfattas av den nya lagstiftningen för att informera samer om vad som gäller.

I dag lanseras en ny rättshistorisk bok om Lappkodicillen. Lappkodicillen är ett tillägg till gränskonventionen mellan Sverige och Norge (Danmark) från år 1751. Författaren är rektor Steinar Pedersen vid Samisk Högskola i Norge.

Pedersens undersökning visar att när Lappkodicillen tillkom så räknades samerna som ett likvärdigt folk. Det var, enligt Pedersen, Norges nationalism efter 1814 som förändrade synen på samerna och samiska rättigheter. Samerna betraktade inte längre som civiliserade människor.

Samiska Rättsförbundets landsmöte 2009 kommer att hållas i Arvidsjaur lördagen den 18 april 2009 kl: 11.00 - 15.00. Mer information och landsmötesprogram finns på www.samirights.org.