Sami Law News

Till Högsta förvaltningsdomstolen i Stockholm                                   Västerås den 14 januari 2012

c/o Kammarrätten i Sundsvall

851 21 Sundsvall

Överklagande                                                                                    Mål nr 2659-10

Härmed överklagas Kammarättens i Sundsvall dom den 9 december 2011. Utöver de skäl

som åberopats i Kammarrätten, åberopas följande skäl i överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen.

Diarienummer 407-16365-08.

Skäl för överklagandet.

Länsstyrelsens utredning som visar att lappskattelanden avskaffades år 1886 är felaktig eftersom Lantmäteriet i Norrbotten vid två tillfällen, 1943 och 1951, gjort försök att avföra lappskattelanden från jordregistret. Handlingarna finns i Kammarkollegiet.(bil:1)

Utredningen som Åke Holmbäck gjorde år 1922, SOU: 1922:10, överensstämmer inte med dennes tidigare uppfattning år 1920.(bil:2).

Utesluten ur jordregistret jämL Lantmäteristyrelsens beslut den 12 Mars l951 BII m 93 år l951.

Lappskattelanden eller egentligen lappbyarna med byars lappskatteland finns alltså uppgivna i jordeboken ännu så nyligen som år 1951. Men år 1951 har man strukit över hela institutionen med lappskatten på basen av ett från lantmäteristyrelsen uppgivet beslut. - Beträffande annan jordegendom, bondebyar och hemman har tidigare uppgifter utan vidare överförts till det nya fastighetsregistret, oavsett att den traditionella jordskatten blev upphäven på grund av samma författning som den gamla lappskatten. På detta enkla sätt har man slutgiltigt blivit kvitt med lappskattefrågan och hela den urgamla jordegendomskategorin. Oavsett detta faktum skulle det vara av stort intresse och betydelse att hitta fram från arkiven det material på grund av vilket lappskattelanden, innan de helt försvann från jordregistret, kom att införas i jordeböckerna under kategorin ”krono under enskild egendom”. Rättshistorikern och specialisten i kameralrättsliga  frågor Gerhard Hafström har i sinom tid försökt att hitta fram en del av detta material framför allt från kammarrkollegiet men utan lycka .(Hafström 1977 s. 99)

Jordabalk (1970:994)

3 § Gräns som blivit lagligen bestämd har den sträckning som utmärkts på marken i laga ordning. Kan utmärkningen ej längre fastställas med säkerhet, har gränsen den sträckning som med ledning av förrättningskarta jämte handlingar, innehav och andra omständigheter kan antagas ha varit åsyftad. Om gränsens sträckning ej utmärkts på marken i laga ordning, har gränsen den sträckning som framgår av karta och handlingar. (bil:3).

4 § Har gräns ej blivit lagligen bestämd, gäller de rå och rör eller andra märken om av ålder ansetts utmärka gränsen. Om gränsen tillkommit genom expropriation eller liknande tvångsförvärv, har gränsen den sträckning som med ledning av fångeshandling, innehav och andra omständigheter kan antagas ha varit åsyftad.

Lag (1964:169) om straff för folkmord

1 § Den som begår en gärning, för vilken det enligt lag är föreskrivet fängelse i fyra år eller mer, mot en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös folkgrupp med avsikt att förgöra gruppen helt eller delvis, döms för folkmord till fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller på livstid. Lag (2009:397).

 2 § För försök, förberedelse eller stämpling till folkmord, så ock för underlåtenhet att avslöja sådant brott dömes till ansvar enligt vad i 23 kap. brottsbalken stadgas.

SLUTSATS

Äganderättsutredningen bör överlämnas och utredas av Lantmäteriet/Inskrivningsmyndigheten.

Vad som händer idag är att lappar (samer) delas upp i två grupper icke renskötande -och renskötande samer. Den icke renskötande lappen (samen) är på väg att utplånas eller förgöras Detta sker i det tysta för att undgå uppmärksamhet.

Henning Rankvist

Henning Rankvist 410414-8913 ingenjör

Zimmermansgatan 14

722 19 Västerås

 021-13 35 73   072 730 03 66

Om du är ny här så kanske du vill prenumerera på nyheter genom att klicka härRSS feed. Tack för att du besökte Samiska Rättsförbundets nyhetsforum! Du kan även berätta för dina vänner om nyheten genom att klicka på "Tell a friend" ovan.

Svalbard Vildmarkscenter (Svalbard villmarkssenter) bad en same om att utforma design för sin service. Efter att ha fått ett förslag tackar de nej. Nu dyker den samiska designen upp efter 7 år på deras service. Centret menar å sin sida att de använt en ny bilddesigner.

Sametinget vill ändra Rennäringslagen så att renräkning överförs från länsstyrelserna till tinget.

En ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk gäller från och årsskiftet 2010. Lagen stärker möjligheterna att använda det samiska språket. Den nya lagen ger samerna rätt till barn- och äldreomsorg på samiska och 13 kommuner i det sydsamiska området införlivas den 1 januari 2010 i det samiska ”förvaltningsområdet”.

Därför inleder från och med i dag Sametinget en informationskampanj om den nya lagen. Sametinget kommer att besöka hela det samiska språkområdet som omfattas av den nya lagstiftningen för att informera samer om vad som gäller.

Nu har 20 000 besökt Samiska Rättsförbundets hemsida!

Jur.dr. Kaisa Korpijaakko-Labba, Finland, har utsetts till hedersmedlem i Samiska Rättsförbundet för sina hedersvärda insatser för samerna och samernas rättssituation. Jur.dr. Kaisa Korpijaakko-Labba har klargjort samernas rättsläge i Sverige och Finland fram till 1750 och konstaterat att samerna hade omfattande äganderätt i sameområdet till land och vatten genom sk. “Lappskatteland”.

Det samiska rättscentret Galdu i Norge har nu utgivit en handbok om ILO konvention 169. Handboken förklarar det mest elementära och grundläggande av konventionens innebörd för samernas del. Handboken finns även i digital form här!

I dag lanseras en ny rättshistorisk bok om Lappkodicillen. Lappkodicillen är ett tillägg till gränskonventionen mellan Sverige och Norge (Danmark) från år 1751. Författaren är rektor Steinar Pedersen vid Samisk Högskola i Norge.

Pedersens undersökning visar att när Lappkodicillen tillkom så räknades samerna som ett likvärdigt folk. Det var, enligt Pedersen, Norges nationalism efter 1814 som förändrade synen på samerna och samiska rättigheter. Samerna betraktade inte längre som civiliserade människor.

DO har nu tagit upp det första samiska diskrimineringsfallet till domstol. Krokoms kommun i Jämtland har vid Östersunds tingsrätt stämts på 2,8 miljoner av DO för att inte ha hört samebyn i byggnadslovsärenden. Samebyn är enligt lag sakägare och skall därför höras i byggnadslovsärenden på mark som brukas av samebyn.

Samiska Rättsförbundets (Sámi Vuogatvuodalihttu - SVV) högsta beslutande organ är Landsmötet. Landsmöten hålls vart annat år. Landsmötet 2007 hölls i Arvidsjaur. Dessförinnan hölls landsmötet i Luleå.

Samiska Rättsförbundets landsmöte 2009 kommer att hållas i Arvidsjaur lördagen den 18 april 2009 kl: 11.00 - 15.00. Mer information och landsmötesprogram finns på www.samirights.org.

Ett stort antal fastighetsägare hade vid Östersunds tingsrätt stämt samebyn Ruhvten Sijte för olovligt renbete. Fastighetsägarna menade att renskötande samer inte hade rätt till renbete på deras privata mark. Samebyn Ruhvten Sijte bestred stämningsansökan. Tingsrätten beslutade att avvisa stämningsansökan. I tilägg ålade tingsrätten fastighetsägarna att betala samebyns rättegångskostnader med 122 000 kr. Fastighetsägarna överklagade till hovrätten som nu återförvisat målet till Östersunds tingsrätt. Hovrätten menar att tingsrätten beslut om avvisning inte stämmer överens med rennäringslagen. Detta innebär att hela målet kommer att tas om i Östersunds tingsrätt.

(Källa: Östersundsposten (ÖP) 2009-02-05.)

I Nordnorge har en rättsstrid dykt upp mellan sjösamer (Havssamer) och renskötande samer. Saken gäller, enligt de samiska tidningarna Ságat och Ávvir, en vägstump på 13 866 meter. Sjösamerna i området har efter 70 års kamp lyckats få tillstånd ett vägbygge till den samiska fiskebyn Nervei. Något som renskötande samer i området motsatt sig till eftersom de anser att det stör rennäringen och hotar renskötselns existens. Sjösamerna å sin sida hävdar att det är den första vägen till fiskebyn och som kan möjliggöra tryggandet av arbetsplatser i den samiska fiskenäringen, samt minska utflyttningen och stärka den sjösamiska kulturen. Vägbygget är nu stoppat tills rättsförhållanden klarats ut.

Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni arbetar för att Samernas nationaldag den 6 februari ska bli allmän flaggdag i Sverige enligt Piteåtidningen (PT 2008.01.31). För detta fordras en särskild lag.

Den samiska organisationen Rätten för Urfolk Samer (RUSA) genomför i dag en demonstration mot att småviltsjakten öppnats för alla i fjällen. De renskötande samerna hade ensamrätt till småviltsjakt ovan odlingsgränsen fram till 1993. Sedan ändrade regeringen lagstiftningen och öppnade jakträtten för alla. RUSA vill att småviltsjakten åter skall begränsas till renskötande samer.

RUSA startar demonstrationen kl. 12.45 från Samemuseet Ajjtté till Stora scenen mitt på Jokkmokks marknadsplats. Där kommer RUSA att hålla tal mellan kl. 13.00 och 14.00 varefter demonstrationen avslutas.

Grönland hade förra året en folkomröstning om självstyrelse eller inte. Självstyrelselinjen vann och nu har Danmarks statsminister Anders Fogh-Rasmussen fått i uppdrag att arbeta fram en lag för Grönlänskt självstyre.

Den nya lagen kommer att träda i kraft den 21 juni 2009 och ersätter ”Hjemmestyrelseloven” från år 1978. Den nya lagen kommer att ge Grönland tillgång till alla naturresurser på Grönland och en mängd ansvarsområden.

 Lagbetänkandet till Grönlandssjälvstyrelse hittar du här

Utkast till Lag om självstyrelse för Grönland hittar du här

Regeringen föreslår idag att ett djurskyddskontrollregister ska upprättas.

Under de senaste tre åren har antalet personer som fått djurförbud blivit dubbelt så många. Idag kan en person med djurförbud flytta från ett län till ett annat och skaffa ett nytt djur, utan att djurskyddsinspektörerna i det nya länet vet att djurägaren har djurförbud.

För att djurskyddsinspektörerna ska ha lättare att sköta sitt jobb behöver de fullständig information om djur och djurhållare i landet. Information av betydelse för djurskyddskontrollen finns idag spridd hos flera kontrollmyndigheter på regional nivå samt hos flera statliga myndigheter. Därför föreslår regeringen nu att det införs ett centralt djurskyddskontrollregister.

- Det ska inte gå att komma runt djurskyddslagen och skaffa ett nytt djur genom att helt enkelt flytta till ett annat län. Har du djurförbud gäller det över hela Sverige och det ska också vara lätt för djurskyddsinspektörerna att ta reda på vem som har det, säger Eskil Erlandsson.

Om ett djurskyddskontrollregistret inte inrättas kommer flera parallella register att föras hos såväl den central myndigheten som länsstyrelserna.

- Min förhoppning med det här registret är att det ska bli lättare att komma åt dem som inte sköter sig men också att kontrollerna ska gå smidigare och lättare för alla de som hanterar sina djur väl, avslutar Eskil Erlandsson.

Jordbruksverket kommer vara den myndighet som ansvarar för att ett centralt djurskyddskontrollregister inrättas och förs. Livsmedelsverket, Fiskeriverket, Sametinget och länsstyrelserna kommer att åläggas en skyldighet att rapportera in uppgifter till registret.

Lagen avses att träda ikraft den 1 juli 2009.

Regeringen beslutade våren 2007 om en förändringen av §28 i jaktförordningen som reglerar skydd av tamdjur i samband med rovdjursangrepp. Naturvårdverket fick samtidigt i uppdrag att, i samråd med Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten, utvärdera den tillfälliga förordningen som idag överlämnats till regeringen.

Naturvårdsverket redovisar idag att sex vargar har fällts med hänvisning till förordningen under försöksperioden. En björn, inget lodjur eller järv, har dokumenterats fälld med stöd av den aktuella förordningen.

- Regeringen konstaterar att utvärderingen visat att förordningen använts på ett förväntat sätt som inte påverkat rovdjursstammarna negativt och inga överträdelser har heller konstaterats, säger miljöminister Andreas Carlgren och jordbruksminister Eskil Erlandson i en gemensam skriftlig kommentar.

Ändringen av §28 i jaktförordningen som regeringen beslutade om 2007 innebär i korthet att rovdjur får dödas av tamdjursägare eller -vårdare för att avvärja ett pågående eller omedelbart förestående angrepp på tamdjuret. Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten pekar i utvärderingen på vissa svårigheter i utredning och rättstillämpning av förordningen.

Utvärderingen samt remissvaren kommer att bedömas i den fortsatta beredningen  av utformningen § 28 i jaktförordningen. Regeringen avser fatta beslut innan den nuvarande försöksperioden går ut den 30 april 2009 om den framtida utformningen av förordningen.

Utvärderingen inkom till Miljödepartementet men överlämnades till Jordbruksdepartementet för fortsatt beredning.

Regeringen har i dag presenterat ett förslag om en ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk, ändring i sametingslagen och socialtjänstlagen. I lagrådsremissen presenteras även regeringens samlade strategi för de nationella minoriteterna.

Ytterligare 70 miljoner kronor avsätts från och med 2010 för denna minoritetspolitiska reform. Anslaget ökar därmed till dryga 80 miljoner kronor.

Samebyn ansåg att en same inte skulle räknas som medlem i samebyn. Han överklagade samebyns årsstämmas beslut till Sametinget. Sametinget menade att samebyns årsmötesbeslut var korrekt och meddelade att han inte var medlem i samebyn. Samen kontaktade Samiska Rättsförbundets ordförande som överklagade Sametingets beslut till domstol. Domstolen fastställde att samen utan tvekan var att anse som medlem i samebyn. Sametinget har beslutat att inte överklaga domen.

Sverige har anslutit sig till Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den Europiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Enligt Europarådets ramkonvention och Europiska stadgan beslutar varje land själv vilka minoriteter som öär nationella minoriteter.

Samer, som också är ett urfolk, romer, judar, tornedalingar och sverigefinnar är de nationella minoriteterna i Sverige.

Nu har även Sverigeesternas förbund kräver att estnerna erkänns som nationell minoritet i Sverige. I brev till regeringen åberopar de att estner funnits i Sverige under flera hundra år. Här hittar du mer information om estner i Sverige och Estniska förbundet.

Sverigeesternas Förbund (REL) är ett estniskt kontaktnät i Sverige. Förbundets syften är att tillvarata sverigeesternas intressen, förmedla information om Estland och stimulera estnisk kultur i Sverige.

Förbundet grundades 1993 och är öppet för alla som anser sig vara sverigeester eller som av andra skäl är intresserade - familjeband, har bott i Estland e d. Förbundet har över 2.000 medlemmar.

Det är riksdagen som beslutar vilka som är nationella minoriteter i Sverige. Riksdagen har tidigare funnit att grund för att räknas som nationell minoritet är att minoriteten funnits i Sverige före andra världkriget. Varför före andra världskriget kan någon undra? Det är egentligen bara ett år som riksdagen antaget för erkänna den tidsperiod som en minoritet varit i Sverige för att de skall kunna kallas nationell minoritet. Andra länder har andra kriterier och andra årtal.

Vad innebär det rättsligt för en minoritet att erkännas som nationell minoritet?

Det innebär i huvudsak:

1. att ge skydd för de nationella minoriteterna,
2. att stärka deras möjligheter till inflytande,
3. att stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande

Grunden för minoritetspolitiken finns i regeringens proposition 1998/99:143 Nationella minoriteter i Sverige

Den kände samiske skådespelaren Mikkel Gaup har i Oslo tingsrätt stämt norska staten för förlorad renbetesrätt. Enligt Gaup har norska staten olovligen fråntagit Gaup renskötselrätt. Oslo tingsrätt har nu dömt till norska statens fördel.

Gaups advokat Anders Christian Flatabø säger, enligt Aftonposten, att målet kommer att överklagas.

Den kände samiske skådespelaren Mikkel Gaup har i Oslo tingsrätt stämt norska staten för förlorad renbetesrätt. I målet begär Gaup 25 miljoner NOK i skadestånd.

År 1961 gav norska Jordbruksdepartementet tillstånd till Mikkel Gaup att bedriva renskötsel i Susendal i Norge. Susendal motsvarar Västerbottens län i Sverige. Familjen Gaup flyttade från Finnmark till Borgafjäll där de bosatte sig i en torvkåta 1961- 1965. De sociala myndigheterna ansåg dock att bland annat att bo i torvkåta var ett socialt problem och tvingade familjen att flytta norrut tillbaka till Alta 1965. I Alta fick familjen Gaup dock inte tillstånd att bedriva renskötsel.

Gaup hävdar att staten olovligen tagit ifrån familjen deras rätt att bedriva renskötsel.

Samerna vann renbetesprocessen i Nordmaling vid Hovrätten för Övre Norrland gentemot markägare. Ett hundratal markägare har överklagat målet till HD. HD kommer att eventuellt meddela prövningstillstånd, dvs att målet får tas upp i HD. HD vill dock att samebyarna yttrar sig över överklagan. (Samebyar är renskötande ekonomiska föreningar). Samebyarna själva är negativa att målet tas upp till HD. Samebyarna bedömer det som en risk att samebyarna förlorar målet.

Sverigedemokraternas (SD) främste politiker i Härjedalen Lars Hermansson menar att Vägverket inte tar sitt juridiska ansvar för renkollisioner. Enligt Hermansson är Vägverket den myndighet som har ansvaret för trafiksäkerheten och om inte de agerar för att antalet renkollisioner ska minska kan även det ekonomiska ansvaret riktas mot myndigheten.

Denna vecka kommer HD att pröva om det sk. Nordmalingsmålet kommer att tas upp i Högsta Domstolen.

Saken gäller rätten till vinterbete på privat mark för samebyarna Ran, Ubmeje och Vapsten vid Västerbottens kustland. I Hovrätten för Övre Norrland vann samerna målet och Hovrätten fann att renskötande samer i samebyarna Ran, Ubmeje och Vapsten hade rätt till renbete i kustlandet grundat på urminnes hävd.

Ett hundratal markägare har dock överklagat målet till HD. Markägarna menar att renskötande samer först på senare år har börjat bruka markerna för renbete. Enligt markägarna så föreligger inte urminnes hävd.

I tidigare renbetesrättegången i Jämtland och Härjedalen har domstolarna dömt till markägarnas fördel. Nu måste renskötare i Jämtland och Härjedalen hyra mark för renbete. Regeringen har beslutat att hyresavgiften skall tas från Samefonden, vilket Sametinget motsatt sig.

Om HD tar upp målet så kommer HDs dom att få en principiell viktig betydelse för tolkningen av vilken rätt renskötare har till renbete i kustlandet. HD förväntas ta beslut denna vecka om målet skall tas upp i HD (Prövningstillstånd)

Centrum för Multietnisk forskning vid Uppsala universitet ska göra en utredning om nationella minoriteter och kvinnors villkor. Bakgrunden är regeringens satsning på området för 2009 och 2010. Genom enkäter och intervjuer ska Centrum för Multietnisk forskning ge en bild av hur organisationer som företräder nationella minoriteter ser på frågor om kvinnors villkor. Det handlar både om vilka frågor som man från organisationernas håll ser som prioriterade, liksom vilket arbete som existerar idag när det gäller att främja kvinnors villkor.

Från Samiska Rättsförbundet (SVV) ser vi det positivt att samekvinnors situation utreds.

Vi ser också också att Centrum för Multietnisk forskning kommer med förslag till hur deras situation kan förbättras.

I utredningen är det viktigt att redovisa jämställdhetsfaktorer som kvinnlig representation, samt även ta med hur detta sett ut över tid.

Det är också viktigt att ta med hur sameorganisationerna arbetar för att förbättra jämställdheten och framför allt hur resultatet sett ut. Här är det viktigt att se på en mängd olika faktorer och inte enbart hur styrelser ser och sett ut. Sådana faktorer kan vara fördelning av uppdrag inom organisationen, programarbete etc.

Det är viktigt att även se över frågeställningar hur organisationerna årligen redovisar jämställdhet?

Det är också viktigt att lokala samiska organ studeras som samebyar och sameföreningar. Är exempelvis samebyar mer ojämlika än sameföreningar och varför?

För bidragsgivning till samiska organisationer av sametinget ställs krav om jämställdhetsprogram. Utredningen bör även redovisa effekterna av detta samt se över om detta även får effekt på sameorganisationer som inte får medel.

Förutom traditionella organisationer bör näringsorganisationer och samiska näringsorgan ses över. Likaledes gäller organ som har styrande effekt på det samiska samhället som exempelvis regeringens samekansli, länsstyrelsens rennäringsenheter, rennäringsdelegationer etc.

Rättslägen för renskötande samer har inte varit helt klar på olika områden i Norge. Inom det fastställda renskötselområdet är rättsläget klarare än utanför renskötselområdet. Det kan gälla allt från betesrätt till jakt. Renskötande samers fiskerätt har nu prövats i Frostating Lagmannsrett för renägare i Essand reinbeitedistrikt, Tydal kommun i Norge.

Markägare i Tydal kommun har under en lång tid motsatt sig att renskötande samer fiskar på fjällsjöar runt om i kommunen. Dommen från Frostating Lagmannsrett uttalar att renägare i området har fiskerätt i alla sjöar och vattendrag i Tydals kommun. Den enda begränsningen är att fiskerätten gäller för husbehov. Detta innebär att renskötande samer i Tydal inte kan fiska för försäljning.

Stulet Land av Lennart Lundmark

Lennart Lundmarks

nya bok Stulet land - Svensk makt på samisk mark ger de grundläggande kunskaperna om den svenska statens samepolitik från 1500-talet till allra senaste tid. Boken redovisar flera nya uppgifter om hur samerna berövades sina rättigheter under 1800-talet. Den avslöjar också svagheterna i statens påståenden om att den har en historiskt grundad äganderätt till fjällområdena. Se www.ordfront.se för mer information. Köp Stulet Land i din bokhandel eller på nätet hos adlibris eller bokus.

Du kan läsa mer om boken på följande länk

Läs här hela ordförandes nyårtshälsning:

Samiska Rättsförbundets ordförandes nyårshälsning inför år 2009

Medlemmar i Samiska Rättsförbundet!

Jag vill tillönska er alla i Samiska Rättsförbundet och våra medlemmar ett Gott Nytt År och en önskan om ett nytt år med nya juridiska inriktningar och mål.

År 2008 går mot sitt slut och ett nytt år står för dörren. Såsom mången gång tidigare kan vi se tillbaka på ett händelserikt år. I många saker under året som rör samernas rättssituation har Samiska Rättsförbundet haft möjligheter att påverka.  Många möjligheter och påverkan har inte synts direkt utåt. Det ligger i linje med Samiska Rättsförbundets tysta diplomati och interna möten. Enbart resultatet har man kunnat se efteråt vilket är glädjande. Det som inte syns får vi hoppas på att resultatet kommer så småningom.

Jag vill börja med de små sakerna som rättsförbundet åstadkommit 2008 och senare gå över till de större förhoppningarna.

2008

Under året så har Samiska Rättsförbundet haft ett stort antal projektansökningar jämfört med tidigare år. Samiska Rättsförbundet har vidare omorganiserat sig i olika samiska rättsråd för att möta nya krav. Rent praktiskt har Samiska Rättsförbundet byggt upp en ny hemsida som är mer infdormativ än den gamla. Här vill jag särskilt tacka alla de dataexperter och designer som ställt upp helt frivilligt och utan kostnad för att Samiska Rättsförbundet skall synas ute i världen. Hade hemsidan finansierats av interna medel hade med all rådgivning och SEO kostnaderna gått över alla våra rersurser och möjligheter. Jag är också glad över att SEO experterna lyckats lyfta upp hemsidan så högt att den syns bland de första i sökresultat för samiska rättigheter i världen.  Möjligheter har skapats via hemsidan att bygga upp samiska rättsdatabaser och mycket mer.

Samiska Rättsförbundet har gjort flera uppvaktningar och deltagit i flera internationella och nationella möten genom sina representanter. Ett av de mest vinstgivande möten har varit Samiska Rättsförbundets möte med regeringens grundlagsberedning. De förslag som Samiska Rättsförbundet lämnat har resulterat i att grundlagsberedning lämnat samma förslag. Dock hade vi hoppats att de gått ett steg ytterligare.  Å andra sidan innebär grundlagsberedningens förslag stora förändringar. Ett av de största är erkännandet av samer som urfolk.

Samiska Rättsförbundet har under året arbetat tillsammans med DO och deltagit i DOs utredning med egen representant. Diskrimineringsombudsmannen har under året lämnat sin utredningsrapport om samisk diskriminering som i huvudsak har legat i linje med det Samiska Rättsförbundet anfört.

Samiska Rättsförbundet har under året deltagit med flera internationella organ och representanter. Detta kommer vi att fortsätta med. Internationellt samarbete är viktigt för alla urfolk och alla samer.

Samiska Rättsförbundet har deltagit i flera yttranden över statluga utredningar som förhoppningsvis kommer att ge resultat.

Samiska Rättsförbundet har dessutom under 2009 byggt upp med största länksamlingen i Sverige för mäskliga rättigheter.

Det nya året 2009 och samebarn

Men, 2008 har också ineburit negativa resultat. Det mest nedslående är att Sametingets kulturråd inte beviljat verksamhetsmedel för 2009. Detta innebär att Samiska Rättsförbundet står inför stora svårigheter i verksamheten inför det nya året 2009.

Som ordförande måste jag naturligtvis ta på mig det fulla ansvaret. Årets verksamhetsansökan har inriktat sig mycket på FNs barnkonvention och framtida arbete för samebarns rättigheter. Jag har i och för sig full förståelse för Sametingets kulturråds ordförande som menar att detta inte ligger i ”bilden för samisk kultur”. Å andra sidanmenar jag att samebarn och barns rättigheter är mycket, mycket större än så. Det handlar om den samiska framtiden.

Frågan är för Samiska Rättsförbundet om man skall satsa på andra rättigheter än samebarns? Jag är övertygad om att Samiska Rättsförbundet skall satsa på alla samer och alla samiska rättigheter. Det har kommit till min information att Sametingets kulturråds ordförande inte vill arbeta för individuella rättigheter. I stället framför han sitt partis synpunkt på att alla samiska rättigheter är kollektiva. Det innebär ytterst att mänskiliga rättigheter inte kan antas för att de är just individuella. Samiska kulturrådets ordförandes parti har dessutom drivit detta till beslut vid Sametingets plenum i Lycksele. Jag trodde att kollektivet och forna Sovjetunionen har tillhört en svunnen tid. Som ordförande för Samiska Rättsförbundet kommer jag dock att fortsätta mitt arbete föär samebarns rättigheter och för en samisk framtid.

Som ordförande vill jag förespråka att vi samer skall tillvarata alla rättigheter efterom vi lever i ett rättssystem som just gör det.

Det finns naturligtvis mycket annat att framföra om vad som hänt under 2008. Det viktigaste är dock i stället att inrikta sig på framtiden och närmast 2009.

Det nya året 2009 och nya förhoppningar

Det ligger i sakens natur att en ordförande vid en nyårshälsning även ger löften. Kanske inte ett löfte kan hållas. Men, det kan eftersträvas.

Samiska Rättsförbundet har under flera år prioriterat versksamhet före administration och administrativa kostnader. Det är riktigt och vettigt att verksamhet verkligen går till verksamhet. Personligen anser jag det är tid att Samiska Rättsförbundet nu etablerar ett kansli. Under året kommer jag att göra allt för att det förverkligas. Jag tror inte att jag vågar lova mer än så.

Jag är övertygad om att vi i Samiska Rättsförbundet måste arbeta vidare för fler medlemmar. I sakens natur ligger också att börja ta in hedersmedlemmar. Det har i alla fall stadgarna sagt under många år. Och det finns många jurister i det samiska och urfolkssamhället att välja på!

Avslutningsvis vill jag önska alla ett hoppfullt, lyckosamt och glädjefyllt nytt samiskt rättsår!

Lars-Nila Lasko

Ordförande för Samiska Rättsförundet (SVV)

Rettsutgreiing og bruksordning i reindriftsområder

Øyvind Ravna är den senaste av samiska juris doktorer i Norge. Han har nu doktorerarat inom fastighetsrätt med avhandlingen

”Rettsutgreiing og bruksordning i reindriftsområder”.

För övrigt arbetar han nu som förste amanuensis vid Universitetet i Tromsö. Hans specialområde är i samerätt. Samiska Rättsförbundet ser grattulerar Øyvind Ravna och ser med glädje att att samerna fått ännu en juris doktor.

Regeringen tillsatte den 1 juli 2004 Grundlagsutredningen med uppgift att göra en samlad översyn av regeringsformen. Grundlagsutredningens ordförande har varit moderaten Per Unckel och utredningen har nu lämnat sina förslag till grundlagsändring.

Samiska Rättsförbundet har haft överläggningar med Grundlagsberedningen.  Rättsförbundet har framfört önskemål att samernas ställning stärks i grundlagen motsvarande grundlagarna i Norge och Finland. Samiska Rättsförbundet uttalade vidare att staten måste i grundlagen påläggas ett ansvar för samerna och samisk kultur och inte som i dag att samisk kultur bara är en målsättning för den offentliga makten. Samiska Rättsförbundet har vidare uttalat till Grundlagsutredningen att samernas ställning som urfolk också måste komma till uttryck i grundlagen.

Grundlagsutredningen föreslår att bestämmelsen i 1 kap. 2 § femte stycket regeringsformen ändras så att samerna särskilt omnämns. Vidare ändras bestämmelsen så att den föreskriver att etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas, i stället för bör främjas som i dag anges.

Samiska Rättsförbundet har haft överläggningar med Grundlagsberedningen. Regeringen tillsatte den 1 juli 2004 Grundlagsutredningen med uppgift att göra en samlad översyn av regeringsformen. Rättsförbundet har framfört önskemål att samernas ställning stärks i grundlagen motsvarande grundlagarna i Norge och Finland. Samiska Rättsförbundet uttalade vidare att staten måste i grundlagen påläggas ett ansvar för samerna och samisk kultur och inte som i dag att samisk kultur bara är en målsättning för den offentliga makten. Samiska Rättsförbundet har vidare uttalat till Grundlagsutredningen att samernas ställning som urfolk också måste komma till uttryck i grundlagen.

I de nordiska länderna finns forskningsråd som tilldelar medel till forskning inom respektive nation. För samisk forskning är situationen mycket olika mellan de nordiska länderna. I Norge finns ett särskilt samiskt forskningsprogram inom Norskt Forskningsråd med ett stort antal miljoner årligen att tilldela forskning i frågor som berör samerna. I Sverige finns inget samiskt forskningsprogram inom forskningsrådet och inga särskilda medel avsatta för samisk forskning. Många forskare i samefrågor i Sverige har därför sökt sig till Norge och arbetar vid norska universitet. Det vill Samiska Rättsförbundet få ändring på och har tillskrivit forskningministern med förslag om att införa ett samiskt forskningsprogram även i Sverige.

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna jubilerar

Nu i december 2008 är det 60 år sedan Förenta Nationernas generalförsamling 1948 antog och kungjorde en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Läs mer om firandet och om de mänskliga rättigheterna på regeringens webbplats www.manskligarattigheter.gov.se

På Samiska Rättsförbundets hemsida kommer inom kort att publiceras urfolkskonventioner och urfolksdeklarationer, samt förslaget till Nordisk Samekonvention med kommentarer.

I och med Samiska Rättsförbundets allt mer ökade internationella kontakter med andra rättsförbund för olika urfolk och FN systemet har önskemål att hemsidan även publiceras på andra språk. Detta är något som vi planlägger för under 2009.

Mänskliga Rättigheter är ett viktigt arbetsfält för Samiska Rättsförbundet. Samiska Rättsförbundet har utarbetat Sveriges största länksamling i mänskliga rättigheter. Du hittar länksamlingen till höger eller på www.samirights.org/links.html. Samlingen innehåller information om Vad är mänskliga rättigheter? Hur indelas mänskliga rättigheter? Samiska organisationer för mänskliga rättigheter, Internationella urfolksorganisationer och mänskliga rättigheter, MR-institut, Svenska myndigheter och mänskliga rättigheter, Frivilliga organisationer för mänskliga rättigheter i Sverige, Medborgarorganisationer i världen som driver mänskliga rättigheter, Internationella länksamlingar och ämnesregister för barns rättsställning, Internationella organisationer för barns rättsställning, Internationella länksamlingar och ämnesregister för kvinnans rättsställning, Internationella organisationer för kvinnans rättsställning, Internationella organisationer för flyktingar och migration, FN-organ, Europarådet, EU-institutioner, Internationella domstolar och Internationella brottsdomstolar. Är det trots allt någon länk som du saknar så skicka ett mejl till oss!

Samiska Rättsförbundet kommer under 2009 att utöka hemsidan med information om FN:s Barnkonvention och samebarns rättigheter under förutsättning att förbundet erhåller extern finansiering för detta.

I Samiska Rättsförbundet anser vi det viktigt att det skapas en debatt i samiska rättsfrågor. Därför har vi nyligen öppna ett diskussions- och debattforum “Biernna” på denna hemsida. Det samiska Rättsforumet Biernna är endast öppet för medlemmar. Biernna betyder Björn på lulesamiska. Biernna ligger på internetadressen http://biernna.samirights.org

Samiska Rättsförbundets  alla dokument från konventioner, lagtexter till skrivelser finns lagrade i en rättsdatabank. Tillgång till rättsdatabanken har endast medlemmar i Samiska Rättsförbundet. Som medlem kan du också själv ladda upp dokument som du anser är viktiga. Som medlem har du vidare möjligheter att kommentera, ställa frågor eller delta i diskussion om dokumentet. Rättsdatabasen ligger på internetadressen http://dokument.samirights.org

Ordförande

Det har blivit allt vanligare att ordförande för olika organisationer bloggar om teman och frågor som berör organisationen. Nu har även vår ordförande Lars-Nila Lasko, som är samisk jurist,  börjat blogga om samiska rättsfrågor och organisationens verksamhet. Du hittar hans blogg på www.samirights.org/lasko

amiska Rättsförbundet har sammanställt rapporten “Den osynliga urbefolkningen” vilken visar på hur den strukturella etniska diskrimineringen av samer i utanförskapet fungerar. Rapporten, som omfattar 53 sidor, är - ett underlag till förståelse för samer i utanförskap, och en vägledning till Sveriges framtida urfolkspolitik.

Rapporten kan delvis uppfattas vara ett Rättssociologiskt dokument.

Det är inte enkelt att beskriva detta med ett fåtal sidor. Därför är rapporten omfattande och innehåller vår syn på Sveriges koloniala historia, på rättssäkerheten och äganderätten i Sverige och dessutom samers egna vittnesmål om hur de blir behandlade av myndigheter och domstolar i spåren av Sveriges kolonisation av sameområdet.

Vi ser naturligtvis dokumentet som mycket viktigt för oss och alla andra som arbetar med mänskliga rättigheter. Inte minst för alla de som bidragit med sina vittnesmål förtjänar att bli uppmärksammade. Rapporten kan du ladda ner från Samiska Rättsförbundet här. Rapporten finns nu även på MR-Forum  och kan laddas ner här. MR-Forum är Sveriges största forumför mänskliga rättigheter och finns på internetadressen www.mrforum.se (Pga. av minskade ekonomiska bidrag uppdateras forumet t.v. inte längre).

Samiska Rättsförbundets landsmöte har beslutat att kraftigt sänka medlemsavgiften för 2009. Medlemsavgiften till Samiska Rättsförbundet nu bara 50 kr för 2009 och insätts på bankgiro 57332454 Sparbanken Nord eller Sparbanken Nord Konto 53 116 894-6.

För ungdomar under 25 år sänks medlemsavgiften ännu drastiskare till 20 kr.

Allt detta ingår i Samiska Rättsförbundets nya medlemsdrive. Mer om medlemsavgift och medlemskap finner du på internetadressen http://www.samirights.org/membership.html

Intresserade som vill bli medlemmar kan vända sig till förbundets medlemsservice på medlemsservice@samirights.org

Nu finns även senaste nytt om samerna genom Googles försorg på forumet. Om allt fungerar ska nyheterna uppdateras var tredje timme. Möjligheter finns att ta in nyheter om samerna från flera tidningar här på forumet. Men, risken har bedömts att det kan bli mer en nyhetssajt än ett rättsforum.

Nu kan man se alla alla Samiska Rättsförbundets symboler här på nyhetsforumet. De har lagts in i ett galleri som syns till vänster. Symbolerna finns att ladda ner på länken http://www.samirights.org/symbole.html

Här bredvid ser du Samiska Rättsförbundets logga gjord i renhorn. Loggan var gjord av R.F.Suorra och satt tidigare på rättsförbundets alla brevpapper. I och med det allt mer ökade behovet av en digitaliserad logga ersattes den med en ny år 2007 gjord av P. Rodhe. Samiska Rättsförbundets nya logo och symboler hittar du på länken http://www.samirights.org/symbole.html. Rättsförbundets logga finns i flera färgsättningar beroende på användningsområde. Den nya loggan ser du nedan.

Visste du att samernas tidigare rättssystem var muntligt och byggde på ordspråk. Det var speciella rättsliga ordspråk i samernas judiciella system. Ett ordspråk kunde innehålla var eller när ett brott begåtts och straffpåföljden. Ett exempel är “Den som stjäl om natten skall dömas strängare än den som stjäl på dagen.” Det finns flera böcker skrivna om samernas tidigare rättssystem. Däremot har det skett liten forskning om traditionell samisk rätt.

Samernas traditionella rättssystem accepterades av Norge (Danmark) och Sverige 1751 i samband med gränsdragningen mellan Sverige och Norge (Lappkodicillen som är en bilaga till gränstraktatet). Samisk domstol var första domstolsinstans före svensk eller norsk domstol. Ett stort antal regler om samiska domstolar finns i 1751 års Lappkodicill.

Nu publicerar Samiska Rättsförbundet vanliga samiska ordspråk (ej rättsliga) längst upp till vänster här på forumet. Varje gång du besöker rättsforumet så får du ett nytt ordspråk!

I och med Samiska Rättsförbundets (SVV) expansion och utökade verksamhet har önskemålen funnits att, som komplement till nuvarande medlemsinformation via brev och e-post, att förbättra informationen till medlemmarna med ett nyhetsforum inom förbundet.

Samiska Rättsförbundet har även kommit att bli ett samiskt informationscenter med ett stort antal besvarande e-mail om samernas och urfolks rättssituation. För att underlätta Samiska Rättsförbundets informationsverksamhet är tillkomsten av ett nyhetsforum rätt i tiden.

Samiska Rättsförbundet har lagt stor vikt vid att det ska finnas möjlighet att följa upp information om samiska och urfolks rättigheter och rättsutveckling. Därför finns möjlighet att kommentera, diskutera eller ställa frågor för varje nyhet som presenteras.

Samiska Rättsförbundet ser det vidare som nödvändigt med ett rättsforum i samiska rättigheter för allmänheten. Det finns flera urfolksfora i olika länder om rättigheter. Närmast oss finns exempelvis Samiska Rättsinformationscentret Galdu i Norge. Men,  i Sverige saknas det ett samiskt rättsforum på internet.  För att förbättra informationen och diskutionen om samiska och urfolks rättigheter har detta forum tillkommit.

Även om det finns ett stort behov av diskussion om samiska rättigheter så kommer kommer dock  tonvikten vid detta forum att ligga vid informationsverksamhet om samernas och urfolkens rättsutveckling.

Samiska Rättsförbundets nyhetsforum Sami Law News öppnas den 1:a januari 2009.

MVH,

Lars-Nila Lasko

Ordförande