Ny samelagstiftning i Sverige (Lars-Nila Lasko)
Regeringen har beslutat om att stärka de nationella minoriteternas rättigheter. Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni har uttalat att regeringen avser att höja ambitionsnivån i minoritetspolitiken.
Regeringens föreslår en ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk, ändring i sametingslagen och socialtjänstlagen. Regeringen presenterar även en samlad strategi för de nationella minoriteterna. Regeringen kommer att höja anslaget från 10 till 80 miljoner kronor från och med 2010 för att genomföra den minoritetspolitiska reformen. En utgångspunkt för regeringens reformarbetet är att stärka de nationella minoriteternas egenmakt och förutsättningar att bevara och revitalisera sina språk och kulturer.
“Från erkännande till egenmakt”
Regeringens samlade strategi för minoriteter kallas “Från erkännande till egenmakt”. Grunderna i förslaget är att stärka de nationella minoriteternas egenmakt och förutsättningar att bevara och revitalisera sina språk och kulturer.
Vad föreslår då regeringen?
De viktigaste förslagen är:
• Ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk
Den rättsliga regleringen av de nationella minoriteternas rättigheter behöver förtydligas genom en sammanhållen lag som gäller i hela landet och inte enbart i en viss region av landet. Den nya lagen ska ersätta nuvarande lagar om rätt att använda samiska.. Samtliga nationella minoriteter, inkluderat samerna, omnämns i lagen. Allmänna bestämmelser införs för att förtydliga samhällets ansvar för samerna.
• Stärkt inflytande för samerna
Bättre möjligheter till inflytande för samerna är av avgörande betydelse för att synliggöra samernas behov i samhället. Regeringen föreslår att samernas rätt till inflytande lagregleras. Det är särskilt viktigt att samerna ges möjlighet till samråd på lokal nivå.
• Utvidgat förvaltningsområde för samiska
Förstärkt skydd enligt minoritetsspråkskonventionen ges i dag inom förvaltningsområden. Nuvarande reglering av förvaltningsområden räcker inte för att leva upp till åtagandena i minoritetskonventionerna. Fler enskilda får tillgång till förstärkt minoritetsskydd genom att
förvaltningsområden för samiska språken utvidgas till fler kommuner. För utvidgning av förvaltningsområdena för alla minoriteter avsätts 50 miljoner kronor av till berörda kommuner.
• Utvidgat förvaltningsområde för samiska språket – 13 nya kommuner
Kommuner som sedan tidigare ingår i förvaltningsområdet är: Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå.
Förvaltningsområde för samiska språket utvidgas till 13 nya kommuner.
Dessa är:
Arvidsjaur, Berg, Härjedalen, Lycksele, Malå, Sorsele,
Storuman, Strömsund, Umeå, Vilhelmina, Åre, Älvdalen och Östersund.
• Frivillig anslutning till det samiska förvaltningsområdet
Det finns anledning att ta vara på kommunalt engagemang - det bör därför vara möjligt för en kommun att ansluta sig till det samiska förvaltningsområdet. Ett kommunalt engagemang kan väckas genom samernas eget arbete lokalt och genom att en fungerande dialog kommer igång mellan kommunala företrädare och samerna. Regeringen vill därför inte stänga dörren för ytterligare kommuner att ingå i ett förvaltningsområde. Beslut om att en kommun ska få ingå i ett förvaltningsområde fattas av regeringen.
• Bättre uppföljning och styrning av minoritetspolitiken av Sametinget
Styrning och genomförande behöver bli bättre på nationell och lokal nivå. Bristande engagemang och ansvarstagande försvårar genomförandet av minoritetsåtagandena. Det minoritetspolitiska målet behöver konkretiseras. Det minoritetspolitiska målet behöver också integreras tydligare i andra politikområden. Sametinget ges ansvar att följa upp minoritetspolitikens genomförande. Sametinget ska dessutom genom rådgivning, information och liknande verksamhet bistå andra förvaltningsmyndigheter vid tillämpning av lagen.
• Sametinget får medel för att stärka samiskan för enskilda
Aktiva revitaliseringsinsatser behövs för att stärka de nationella minoritetsspråkens fortlevnad. Regeringen avsätter särskilda medel för revitaliseringsinsatser för de nationella minoritetsspråken som riktar sig till enskilda. Medlen ska fördelas efter ansökan av Sametinget för samiskan.
• Samiska språkcentra inrättas för sydsamiskan
Två samiska språkcentra etableras i det sydsamiska området, i Östersund respektive Tärnaby. Syftet är att stärka revitaliseringen av det sydsamiska språket. Sametinget föreslås bli huvudman för dessa språkcentra. Dessa språkcentra ska bedriva utåtriktad verksamhet i syfte att utveckla och stimulera till en ökad användning av det samiska språket.
• Integrerad samisk undervisning
För att stärka det samiska språket fortlevnad bör tillgången på integrerad samisk undervisning utökas.
Andra viktiga förslag är:
• Motverka diskriminering och negativa attityder mot samer
Diskriminering av de nationella minoriteterna förekommer fortfarande. Regeringen anser att Diskrimineringsombudsmannens främjandearbete bland de nationella minoriteterna behöver fortsätta. Den nya diskrimineringslagen (2008:567) ger goda förutsättningar för detta bland annat genom att öka kunskapen om diskrimineringsfrågor bland de nationella minoriteterna.
• Åtgärder för att underlätta utvidgning av samiska förvaltningsområdet
Sametinget ges i uppdrag att i samråd med berörda kommuner samordna genomförandet av utvidgningen av samiska förvaltningsområdet. Ett frivilligt samordnat genomförande blir mer kostnadseffektivt och leder till att förverkligandet av de internationella minoritetsåtagandena går snabbare. Erfarenheter och sakkunskap från nuvarande förvaltningsområden bör också tas tillvara i sammanhanget.
• Tydligare roll för Sametinget
Sametinget ska i fortsättningen fastställa mål för ‒ och inte endast leda ‒ det samiska språkarbetet. Det innebär ett tillägg i sametingslagen. Riksdag och regering kan formulera övergripande mål för den nationella språkpolitiken men när det handlar om att uttrycka målsättningar för det interna samiska språkarbetet bör ansvaret ligga på Sametinget.
• Insatser till Sametinget för att höja kunskap
Kunskapen och medvetenheten om Sveriges folkrättsliga förpliktelser, de nationella minoriteterna och minoritetsrättigheter behöver öka för att efterlevnaden ska kunna förbättras.
Sametinget ges i uppdrag att genomföra kunskapshöjande insatser.
Sametinget ges även i uppdrag att skapa och ansvara för en hemsida rörande de nationella minoriteterna.
• Kunskapen om revitalisering behöver öka
För att underlätta bevarandet av de nationella minoritetsspråken bör enskilda som tillhör de nationella minoriteterna ges tillgång till kunskap om tvåspråkighet och revitalisering. Den hemsida som planeras för att sprida kunskap om de nationella minoriteterna bör även användas på ett innovativt sätt för att sprida kunskap som stödjer bevarandet av de nationella minoritetsspråken.
• Höjt ekonomiskt stöd till Sametinget
För att stärka samernas egenmakt behöver nuvarande stöd höjas. Det är särskilt angeläget att prioritera de samernas förutsättningar att skapa fungerade samrådsmodeller inom det samiska förvaltningsområdet.
• Skyldighet att informera om rättigheter för enskilda samer
Förvaltningsmyndigheter ska, när det behövs, på lämpligt sätt informera samerna om deras rättigheter enligt den föreslagna lagen.
• Skyldighet att främja de samernas språk och kultur
Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt.
• Nyheter rörande rätt att använda samiska hos myndigheter
Inom det samiska förvaltningsområdet ska enskilda samer kunna använda samiska även om det inte är frågan om myndighetsutövning. Däremot ska den enskilde vara part eller ställföreträdare för part. En rätt till skriftlig översättning av beslut och beslutsmotivering införs.
Utanför förvaltningsområden ska enskilda samer har rätt att använda samiska om ärendet kan handläggas av personal som behärskar minoritetsspråket.
Vissa myndigheter
Enskilda har alltid rätt att använda samiska vid sina skriftliga kontakter med Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern, Försäkringskassan, Skatteverket, och Diskrimineringsombudsmannen i ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdare för part.
• Rekrytering av samiskkunnig personal
Förvaltningsmyndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i samiska där detta behövs i kontakter med myndigheten.
• Rätt att använda samiska hos domstolar
Rätten att få använda samiska i kontakter med myndigheter utvidgas inte till ytterligare domstolar. Rätten kvarstår i det område där det redan finns. Part eller ställföreträdare för part som saknar juridiskt biträde ges också rätt att på begäran få domstolens domslut och domskäl eller beslut och beslutsmotivering skriftligen översatta till detta språk.
• Samisk förskoleverksamhet
Fler barn kan få förskoleverksamhet helt eller delvis på samiska eftersom förvaltningsområden för samiska utvidgas till nya kommuner.
•Samisk äldreomsorg
Fler äldre kan få äldreomsorg helt eller delvis på samiska eftersom förvaltningsområden för samiska utvidgas till nya kommuner. Detsamma ska också gälla för äldreomsorg i kommuner utanför ett förvaltningsområde, om kommunen har tillgång till personal som är kunnig i samiska. Kommunen ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i samiska där detta behövs i omvårdnaden om äldre människor. Detta innebär en ändring av socialtjänstlagen.
• Samisksspråkiga ortnamn
Samiska ortnamn är en värdefull del av kulturarvet som bör värnas aktivt av samhällets företrädare. För att synliggöra detta kulturarv ges Vägverket i uppdrag att öka sitt arbete med skyltning av samiskspråkiga ortnamn. Statliga och kommunala myndigheter bör i sin verksamhet värna samiskspråkiga ortnamn och synliggöra samiskans närvaro genom skyltning och annan utmärkning. Fastställda samiskspråkiga ortnamn bör användas som namn på postorter där detta bedöms som lämpligt.
Personligen är jag försiktigt positiv till regeringens förslag. Det finns svagheter och fördelar i regeringens förslag. Dock anser jag att dessa förslag borde genomförts redan för 10 år sedan, dvs år 1999 när Sverige skrev under Europarådets två minoritetskonventioner. Men, bättre sent än aldrig.
Lars-Nila Lasko
Din samejurist!
