Miljöarkeologi – Nytt forskningsområde som ger nya bevismöjligheter för samiska jurister (Lars-Nila Lasko)
Nya bevis visar att skogssamerna levt på liknande sätt sedan järnåldern fram till sekelskiftet 1900. Bevisen är framtagna med ny arkeologisk metod – Miljöarkeologi. Miljöarkeologi kan således bli ett nytt sätt att skaffa fram bevis för samisk äganderätt och nyttjanderätt grundat på urminnes hävd.
Nina Karlsson, institutionen för arkeologi och samiska studier vid Umeå universitet, har disputerade med sin avhandling ”Bosättning och resursutnyttjande. Miljöarkeologiska studier av boplatser med härdar från perioden 600-1900 e. Kr inom skogssamiskt område”. Avhandlingen visar med miljöarkeologiska metoder att den typ av bosättningar som skogssamer använt under historisk tid också var i bruk mer än tusen år tidigare.
De markkemiska analyserna har kunnat påvisa att ett flertal av dessa härdar har använts inuti bostäder med kåtaliknande storlek och form, samt att golvytan i dessa bostäder har organiserats ungefär som de samiska kåtorna från historisk tid.
Nina Karlssons avhandling presenterar miljöarkeologiska undersökningar av sammanlagt 13 boplatser med härdar, vilka härrör från perioden 1000/1100-1900 e. Kr. De undersökta boplatserna är lokaliserade till inlandsområden i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Vid samtliga boplatser har markkemisk kartering genomförts, medan pollenanalys har utförts vid fyra av boplatserna.
Under det första årtusendet e. Kr. förändrades bosättningen i norra Norrlands inlandsområden. Boplatser med härdar började anläggas längre från sjöar och vattendrag, i områden där inga människor tidigare hade slagit sig ned. Vid dessa boplatser har arkeologerna i de flesta fall gjort ytterst få fynd förutom själva härdarna (eldstäderna). Det finns vanligtvis inte några spår efter tidigare bostäder eller andra byggnader och det är därför svårt att uttolka hur boplatserna har använts.
Med hjälp av miljöarkeologiska metoder har Nina Karlsson hittat ny kunskap om dessa boplatser och därmed om hur människor levde i norra Norrlands inlandsområden under förhistorisk tid. Hennes analyser har gett information om bosättningarna som arkeologiska utgrävningar vanligtvis inte kan bidra med. De visar att det finns stora likheter i den påverkan som bosättningar från yngre järnålder/medeltid och boplatser som använts av skogssamer under sen historisk tid, har haft på mark och vegetation. Det betyder att bosättningsmönstret och resursutnyttjandet från omkring 600 e. Kr liknade det skogssamiska som finns beskrivet ända fram i 1900-talets början.
Miljöarkeologi kan således bli ett nytt sätt att skaffa fram bevis för samisk äganderätt och nyttjanderätt grundat på urminnes hävd.
Lars-Nila Lasko
Ordförande
Samiska Rättsförbundet (SVV)
Om du är ny besökare så vill du kanske prenumerera på min RSS feed. Tack för att du besöker bloggen och lämna gärna en kommentar eller skriv en rad i Gästboken!
