Samisk rättsforskning kan vara ett litet område. Men, hur är det med samisk rättsforskning ur ett genusperspektiv? Finns den överhuvud taget? Finns det någon somn ser på hur är det med samekvinnans rättsliga ställning?

Samekvinnan hade länge en jämställd position i det samiska samhället. Samekvinnans rättsliga ställning var också jämlik i de första samelagarna. Med utvecklingen kom dock kvinnans situation att kraftigt förändras. I den tredje renbeteslagen från 1928 kom den samiska kvinnans sociala underordning för första gången att lagfästas. Då stadgades att en kvinna som gifte sig med en icke-renskötselberättigad man skulle fråntas sina rättigheter.

Tvärtom var det för män. Ord som husbonde och hans husfolk kom att slå igenom i lagstiftningen. Om än i början av 1900-talet. Utvecklingen kom att fortsätta i liknande banor även i rättspraxis. 1971 kom en ny rennäringslag till. Nu lagfästes kvinnans sociala underordning med avseende på hennes ställning i samebyn. Det är förvånande att det år 2009 fortfarande finns lagtexter med mannen i centrum och formulering som ’värdet av arbete som han och hans husfolk utfört för byn’ (RNL) för att bara ta några exempel. Ser man till rättsliga effekterna av rennäringslagstiftningen så blir inte saken bättre.

Samisk rättsforskning är liten i dag. Samisk rättsforskning ur ett genusperspektiv är ännu mindre. Forskning kring ett genusperspektiv på samelagstiftningen saknas idag.

Däremot finns det ett stort behov av samisk jämställdhetsforskning! Frågan är om alla män tycker det är viktigt?

Lars-Nila Lasko

Ordförande

Samiska Rättsförbundet (SVV)

Om du är ny besökare så vill du kanske prenumerera på min RSS feed. Tack för att du besöker bloggen och lämna gärna en kommentar eller skriv en rad i Gästboken!

This entry was posted on lördag, mars 28th, 2009 at 0:15 and is filed under Forskning, Jämställdhet. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.