Samiska domstolsprocesser kostar miljonbelopp (Lars-Nila Lasko)
Rättegångar mellan markägare och samerna, samt rättegångar mellan staten och samerna om rätten till land och vatten i Sameområdet kostar pengar. Ja, till och med mycket pengar. Nu senast kräver Kammarkollegiet en enskild same nära 200.000 kr i rättegångskostnader för ett mål om äganderätt och kronofogden krävde Udtja sameby på 300.000 kr för ett mål om sedvanerätt till renbete. Tidigare rättegångar har uppgått till flermiljonbelopp…
Att finansiera alla dessa allt mer växande rättegångar är naturligtvis ett stort problem för sameparterna.
En viss möjlighet har i vissa av ovan mål kunna täckas genom försäkring. För samebyar har i vissa fall har även medel ur Samefonden använts för att täcka rättegångskostnader genom lån. Lånen är ränte- och amorteringsfria. Samefonden finansieras av intrångsersättningar till rennäringen jämlikt 34§ rennäringslagen (SFS 1971:437) och regleras 6, 16-28 och 36§§ rennäringsförordningen (SFS 1993:384), samt sorterar under Jordbruksdepartementet. Fondens medel används för att främja rennäring, samisk kultur och samiska organisationer. Styrelsen för samefonden prövar enligt 19 och 22 §§ rennäringsförordningen (1993:384) ärenden om bidrag till inköp eller arrende av mark för renskötsel, samt om rennäringens rationalisering och andra åtgärder till främjande av rennäringen.
Men, lösningen verkar vara påväg från flera håll!
Det första förslaget kommer från en statlig utredning: En statliga utredning föreslår i betänkandet Samernas sedvanemarker -SOU 2006:14- att staten bekostar rättegångar om samiska markrättigheter. JK ställer sig positiv till utredningsförslaget - En annan möjlighet kan vara att på ett eller annat sätt föreskriva att staten helt eller delvis skall bära kostnaderna för de nödvändiga processerna i domstol.-
Det andra finns i förslaget till Nordisk Samekonvention och innehåller även ett förslag till rättshjäp:
Artikel 35 Lämpliga förfaranden skall finnas tillgängliga i nationell rätt för att pröva frågor om samernas rättigheter till land och vatten. Särskilt skall samer i mål vid domstol om sådana rättigheter kunna få sådan ekonomisk hjälp som är nödvändig för att de skall få sin talan prövad
Artikel 47 Förutom i de fall som avses i artikel 35 andra stycket skall det finnas möjlighet för samerna att få sådan ekonomisk hjälp som är nödvändig för att de skall kunna få principiellt viktiga frågor rörande rättigheterna i denna konvention prövade av domstol.
Men kommer riksdagen att ställa sig bakom fria rättegångar och rättshjälp för samerna? Faktum är att riksdagen och Justitieutskottet behandlat frågan redan år 2005. Justitieutskottet uttalade, med anledning av en motion i ärendet MJ502 av Kristdemokraterna (Kd); -Utskottet har, inte minst mot bakgrund av samernas ställning som ursprungsbefolkning, förståelse för motionärernas önskemål om en utökad möjlighet för parter i mål som rör principiellt viktiga frågor om renskötselns markanspråk att få sina rättegångskostnader ersatta av staten. Även om rennäringen inte är direkt jämförbar med andra typer av näringsverksamhet måste dock liknande överväganden göras när det gäller möjligheterna till rättshjälp. Hänsyn måste t.ex. tas till de försäkringsmöjligheter som finns för samebyar och andra. Utskottet ser mot denna bakgrund inte skäl att förespråka en ordning som innebär att staten står för rättegångskostnaderna i denna typ av tvister. Utskottet avstyrker således motion MJ502 i denna del.-
Frågan är om den nya politiska majoriteten i riksdagen kommer att ha en annan inställning än den förra regeringen?
Lars-Nila Lasko
Ordförande Samiska Rättsförbundet (SVV)
